"Jag fick en maffig grundutbildning" - intervju med Chintana

Chintana gillade inte högstadiet och pluggade knappt alls under de åren. Men under sin tid på SSG, där hon gick vård- och omsorgscollege 2013-2016, trivdes hon desto bättre. ”Jag älskade gymnasiet”.

Chintana älskade tiden på SSG.

Fotograf: Fanny Nyberg

Chintana berättar om tiden på gymnasiet:

Jag visste tidigt att jag ville jobba i vården, min dröm när jag var liten var att bli operationssköterska. Jag valde mellan vård- och omsorgscollege på SSG och ett annat vård- och omsorgsprogram i Malmö, men fastnade för SSG eftersom den utbildningen innehöll en bra mix av teori och praktik.

Jag fick en maffig grundutbildning och kände verkligen att jag fick alla baskunskaper jag behövde. Det gav mig en chans att förstå fysiologin på ett helt annat sätt när jag senare började på sjuksköterskeprogrammet. Tack vare att vi läste vissa kurser tillsammans med komvux-studenter som jobbat som vårdare och nu ville få undersköterskekompetens fick jag möjlighet att lära mig av människor som hade fler års erfarenhet.

Lärarna var jättebra, och hade själva jobbat inom yrket innan de blev lärare.

Jag har hela tiden kunnat jobba extra på helger och lov. Det har gett mig jättemycket erfarenhet, kontakter och kunskap som bara kan få genom att testa saker i verkligheten.

Drömmen förändrades

Hösten efter studenten började jag på sjuksköterskeprogrammet på Malmö universitet. När jag praktiserade på en operationsavdelning insåg jag att min dröm om att bli operationssköterska inte var rätt för mig. Istället jobbade jag efter examen först på hjärt- och lungavdelningen på Trelleborgs lasarett, och sedan på kvinnokliniken i Malmö, på BB-avdelningen. Där fick jag upp ögonen för barnsjukvård vilket ledde till att jag läste specialistprogrammet och utbildade mig till barnsjuksköterska.

Jag hade siktet inställt på att jobba på en neonatalavdelning, men under praktiken var jag hos skolsköterskan på Västervångskolan som tyckte att jag skulle söka en vakant tjänst här på Liljeskolan. Och så blev det.

På sjukhuset är allt på liv och död, och man jobbar med korta insatser. Här tar allt mer tid, och handlar mycket om förebyggande arbete. Jag kan bygga relationer och skapa tillit mellan mig och eleverna. Jag tycker att det är jättespännande att möta tonåringarna som kommer hit, som själva definierar sig som unga vuxna. Jag är förvånad över hur snabbt de öppnat upp. Elever kommer hit och berättar en massa saker, om hur de mår och hur de har det.

Gav en bred grund

Om man inte har en bra grund att stå på, utbildningsmässigt, är det nog svårare att komma in i skolans värld, men jag har också lärt mig mycket av mina kollegor. Jag jobbar i ett team med två andra skolsköterskor i samma rektorsområde, och vi är en del av elevhälsoteamet. Sedan har vi också ett nätverk med de andra skolsköterskorna i kommunen, och vi träffas en gång i månaden.

Åren på SSG gav mig en bred grund att stå på. Det finns så många olika utvecklingsmöjligheter inom vården, alltifrån inriktningar till arbetsgivare. Jag har lärt mig att aldrig säga aldrig. Nu gör jag något helt annat än vad jag drömde om från början, men vi vet inte vad nästa steg är!

Bildningsförvaltningen