Praktik i Zambia – ett minne för livet
I november kom de sex eleverna på Söderslättsgymnasiet hem igen från sin utlandspraktik i Zambia. Deras två veckor i byn Kakoma blev en upplevelse som de sent kommer att glömma.
Eleverna, som går på bygg- och anläggningsprogrammet samt el- och energiprogrammet, reste till Zambia på stipendier som de fått för sitt exceptionella yrkeskunnande. Målet med resan var att bidra till byns utveckling genom att arbeta med ett solcellsprojekt på skolan i Kakoma.
Solcellerna försenade
Solcellsprojektet ska på sikt ge eleverna på skolan möjlighet till både belysning och matlagning med el, men tyvärr hade leveransen av solcellspanelerna blivit försenad så SSG-elevernas planer fick snabbt ändras.
– Vi fick i stället göra andra byggarbeten och elinstallationer, exempelvis sätta upp strömbrytare och vägguttag, berättar Jacob som går el- och energiprogrammet.
Förutom att utföra byggarbeten på skolans byggnader spenderade eleverna mycket tid med de yngre barnen i byn.
– Barnen fick klara sig själva hela dagarna och ta hand om varandra, och de var jätteglada att vi gav dem uppmärksamhet, säger Alice som läser på bygg- och anläggningsprogrammet.
Arbetsdagarna var utmanande, inte minst på grund av värmen. Resan till Kakoma var också krävande. Efter flyget väntade en tolv timmar lång bussresa till byn på gropiga vägar.
– Bussen var sliten och hade ingen luftkonditionering. Den stannade flera gånger och då fick vi putta igång den, berättar Jacob.
Vill åka tillbaka till Zambia
Något som gjorde starkt intryck på eleverna var den starka gemenskapen mellan byborna.
– Det roligaste med resan var just mötet med människorna, säger Milo som går bygg- och anläggningsprogrammet.
Efter hemkomsten säger eleverna att de uppskattar sin vardag i Sverige mer än tidigare och att de har lärt sig att inte ta saker och ting för givet.
– Men efter tiden i Zambia har man också lärt sig att man ändå klarar sig rätt bra med färre saker, menar Lilly som läser på bygg- och anläggningsprogrammet.
Flera av eleverna kan tänka sig att åka på nya volontäruppdrag efter gymnasiet.
– Det hade varit kul att åka tillbaka till Kakoma om tio, femton år, för att se om vårt arbete har bidragit till en bättre framtid för byns ungdomar, avslutar Jacob.